Jag vet inte längre, alltid tänkt över människan och hur den tänker.. Varför den agerar som den gör. Men nu blir jag chockad över hur jag är och hur andra är, besviken på mänskligheten. Vi människor är rätt så dumma i huvudet egentligen...

Jag vet ingenting längre vad som händer med mitt liv.... Vad jag ska göra åt det, vad känner jag? Vad vill jag? Tiden rinner iväg... Jag bara står här och låter min värld formas efter andra... För jag vet inte vad jag ska göra längre... Det känns förvirrande frustrerande och ensamt...